onsdag 22 januari 2014

Trasig docka och tragiska händelser

Jag känner mig inte tom längre, jag känner mig full av ångest och trötthet. Besvikelser, ilska, sorg, en trasig docka. Jag har beskrivit det en gång. Jag vill så gärna visa mig stark och andra som vill hjälpa mig gör det på helt fel sätt.. Vilket i det här läget gör att jag måste visa mig ännu starkare, vilket jag just nu inte är. Jag försöker träna hårdare, men kroppen börjar bli svårare att kontrollera. Dessutom blir jag så frustrerad för jag säger precis vad jag behöver för hjälp och ändå lyssnar dom inte och frågar därefter nästa dag "vad vill du ha för hjälp?"... Men jag sa redan innan ni hjälper inte mig om ni gör så här, men ingen lyssnade. Ingen lyssnade på "Jag orkar inte mer"... Allting var som förra gången, ingen lyssnade, samma sak... Upprepelser som förut står jag där ensam och ska försöka gömma alla sår, vara glad, kunna prestera lika bra som förut. Denna gång är det svårare, att alltid ha flera tusen ögon på sig hjälper inte mig precis, jag behöver vara för mig själv också, kunna få min egen tid, kunna få vara ensam och bara vara mig själv en stund. Just nu är jag varken vid mobilen, jag är ledsen för alla underbara vänner jag har som bryr sig så mycket om mig, jag tänker på er och jag saknar verkligen er. Men det som hänt just nu har fått mig under ytan, egentligen finns det inte ursäkter men jag hoppas ni förstår och förlåter mig. Jag hoppas att jag tar mitt mod igen och gör det som är bäst, jag kämpar, jag är en trasig docka just nu, men jag ska försöka göra mig hel igen.

fredag 3 januari 2014

2014

Första inlägget på 2014

Ett helt nytt år har redan börjat, en ny chans till att göra allt lite bättre
 Nya tag, nya andetag, ny start

Jag har fått nya chanser, jag klarade mig igenom 2013 trotts att min energi drunknade till 0, jag ska fortsätta kämpa, men denna gång med en aning lite mer energi.