Tattoo time!

Tattoo time!

Idag ska jag göra min första tatuering, asså shit vad tiden går och äntligen är det dags nu! Jag kommer antagligen lägga upp en bild på min tatuering här på bloggen senare.

Men idag lägger jag upp en bild på min lilla bebis Skrutt som redan är 2 år, tänk vad tiden går, han redan 2 år och jag kallar honom ännu min bebis. 

Men nu ska jag ta och äta lite mat

Jag tror jag behöver all energi jag kan få inför min första TATTOO TIME!!!





Min fina lille Skrutte!

Hur ska jag lyckas orka tillslut?

Ibland vill jag bara ge upp, ibland vill jag bara vara någon annan, bli av med mitt liv... Men jag kan inte ge upp, jag vill på ett sätt inte vara någon annan och ja mitt liv känns inte alltid så underbart, men det kommer alltid vara mitt liv oavsett vad. Så även ibland kan stunder komma då allt känns helt okej, för jag älskar att jobba på myrorna och jag ser fram emot min tatuering som väntar på mig. Men jag tror mer att det är jag som väntar på den dock. Men ibland är allt så tufft, så orättvist, jag känner mig inte lika bekväm med mig själv, trots att jag börjar bli sams med min kropp. Jag står och funderar på om jag verkligen ska ha kvar alla mina piercingar, det kanske är dags att ta bort 1 eller 2, men jag väntar ett tag till. Men jag är så rädd, orolig, vad kommer egentligen hända, allt bara krymper i mig. Jag vill bara ge upp, jag vill hitta glädje men den verkar vara slut och brist på personer jag kan prata med. Just nu är det ett fruktansvärt jobbigt läge för mig, det känns som att det saknas mer och mer krafter och jag behöver mer krafter för att orka hålla mig uppe. Jag bara undrar hur jag tillslut ska orka...