Mycket tankar har varit i mitt huvud den senaste månaden. Dom smyger sig på mig långsamt, men jag kan hantera dom bättre idag. Men det är tankar om olika saker i mitt förflutna som dyker upp, får tillbaka känslan av slag jag fått uppleva, obekvämhet, det kalla golvet, klumpen i magen, skulden, blåmärken, ord efter ord man fått höra. Ord att man inte duger, du gör aldrig bra nog, du kan ju ingenting. Vad är det för fel på dig?.. Jag börja tro på varenda ord, få in i huvudet att det är fel på mig, det måste det vara. Hade allt det här hänt mig om jag var normal? Allt pekar på att det är mig det är fel på, jag är ful och värdelös, dåliga betyg och vad mer behövs säga. Idag är dom tankarna ännu kvar, dom kommer fram då och då. Jag brukar skriva, skriva ner saker jag har i mina tankarna, måla och lyssna på musik fungerar också väldigt bra. Försöker hitta på något som kan få mig att må bättre, vill inte att dom ska vinna över mig. Vill inte att dom ska vara glada över att dom lyckades förstöra mig. Aldrig att jag låter dom vinna..
Jag är så mycket starkare än vad dom tror, har och kommer alltid vara det.
