Hejdå 2015!
Snart är det 2016.. Tänka sig, så snabbt tiden går ändå. Jag hoppas att 2016 blir ett bättre år för oss alla. Gott nytt år!
torsdag 31 december 2015
Hejdå 2015
måndag 14 december 2015
onsdag 9 december 2015
måndag 7 december 2015
Le som att inget existerar
tisdag 17 november 2015
Jag orkar inte, jag är slut
fredag 13 november 2015
Tillslut är hon borta
söndag 8 november 2015
lördag 7 november 2015
Gå genom dörrar, tills slutet är framme
Jag och min syster!
tisdag 3 november 2015
Kallt svek i ett hav
När allt blev suddigt och jag hittade inte ut, ramlade, satt fast på samma ställe, när jag skrek efter er, när jag trodde att en hjälpande hand var svaret, att någon skulle hjälpa mig upp.. Men det kallnade som hösten, det var inte svaret, även fast allt är suddigt och jag är fortfarande fast på en limmad mark blev jag väckt.. Jag trodde att hjälp var allt jag behövde, att någon skulle vända sig om, se mig, höra mig... Men livet är ett spel, ett spel där vägen är ett hav av svek. Jag åkte med och krossade mina ben.. Nu sitter jag fast med knän som snöat sig in i taket, upp och ner och väckt upp mig som en tupp... Alla ord är frusna och värmen räcker inte till för att få in luft i kroppen. Men ändå får jag en insikt över att... Jag måste klara mig själv, jag kan inte prata med någon längre, jag måste gå min väg själv, jag måste hålla mina ord för mig själv, säga adjö till hjälp, för det är en fälla, det har jag lärt mig nu. Det har jag, jag hamna i den fällan, men nu har jag lärt mig. Jag har bara mig själv, jag får inte säga ett ord under hela min resa som jag gjort innan, då hamnar jag i den mardrömmen man kallnar som vintern.
måndag 2 november 2015
söndag 1 november 2015
fredag 23 oktober 2015
Blondering och skinny jeans
onsdag 21 oktober 2015
Jag vill åldras med hösten...
måndag 19 oktober 2015
Att försöka hitta ut ur sin egen mardröm..
söndag 11 oktober 2015
lördag 10 oktober 2015
Lögn om ätstörning
Ibland förstår jag inte varför man vill göra någon illa... Hur kunde dom? Hur kunde dom göra så mot mig, varför sparka på en person som redan tagit så många slag. Att personen ber om att inte bli dömd innan och ändå kommer de hårda slagen i magen så snabbt på mig.. Att skriva lögner är så lågt och kränkande, att bara skriva dåliga saker som inte stämmer det gör så fruktansvärt ont.. En mardröm i bröstet och kramp i hjärtat.. Jag har ingen ätstörning och just nu vill jag bara ha ett möte för att få säga till dom som sa alla lögner, att dom skadade mig för livet...
måndag 11 maj 2015
Fanny... Den jag alltid varit
måndag 9 mars 2015
17 år
tisdag 3 mars 2015
Vanjavit - Can You See How Old I Become?
Min storasyster Vanjavit håller på med musik och jag blir verkligen imponerad över hur bra hon lyckas varje gång med både video och musiken. Så jag vill dela med mig och visa för det är värt att lyssna och se på.
När är det okej att ge upp?
När är det okej att ge upp?
När får jag sluta gå i motvind?
När får jag återhämta mig?
När får jag börja leva?
Varför dras jag med i livet med orättvis och självskadebetende som sparkar mig i magen varje dag, varför måste jag leva i det ni kallar bra, om ni bara visste hur jag gråter varje dag, om ni kunde höra mina rop på hjälp, skulle ni ändra er? Skulle ni se mig? Hade det gjort någon skillnad? Hade jag fått hjälp? Men det känns som man försöker skrika genom alldeles för många dörrar ifrån er, men jag hör er skratta och det känns som jag inte är bortglömd. Bara någon ni inte vill se, någon som ni inte kan hjälpa, men ni vet.. Men bara för att man vet saker behöver man inte göra något åt saken och det är precis så läget har blivit.
fredag 27 februari 2015
Hur ska jag lyckas? Hur ska allt bli bra nu? Jag vet inte vad jag ska göra, borde jag tänka om? Det är som att framtiden döljer sina svar och aldrig vill visa dom för mig. Som om det vore hemligt och olämpligt att ge mig positiva svar, vad gömmer sig, är det negativt istället? Finns det positiva svar eller ska jag fortsätta leva i mörkret... i den lilla buren, i en jävla orättvis och hat mot mig själv, kommer det vara så? Kommer jag någonsin älska mig själv eller förbli hatad..?..
torsdag 12 februari 2015
Finns det tid?
Som om det fanns tid, som om de fanns hopp nu.. Jag är svårt skadad och tid skulle finnas om ni ser mig i denna värld för den jag är. Men ni vet lika väl som jag att ni inte vill se mig, men jag får hoppas att någon kan se mig och förstå att en hand upp inte skulle skada mig nu. För jag behöver en hand för att kunna överleva nu, allt är svårt när jag lever genom stängde dörrar, stirrande blickar i ryggen som känns som knivslag. Jag börjar bli blind, jag vill leva.. Men inte i den världen ni vill förändra mig i...