lördag 16 juni 2012

Jag är jag

Varför är jag jag? Varför måste jag vara jag? Jag vill ju inte ens vara jag, jag vill inte andas in min luft. Jag orkar inte hålla upp mina ögon, jag har inte ens lust att göra det. Jag vill blunda igenom min tid men ändå hitta rätt. Jag vågar inte se min väg och det gör mig rädd. Jag vet att allt blir bättre någon dag men det här är annorlunda, jag tror inte det blir så.

Måste mina andetag ta sina steg. Kan jag inte låta bli att andas, bara för stunden. Men tiden har sin gång o jag måste ta mina steg, måste andas tungt ibland. Jag måste leva just nu och jag får ta min tid som den är även fast jag inte vill. Jag får vänta på mina stunder och varför jag är jag det är bara så. Jag är jag och hur mycket jag än inte vill vara jag så kommer jag just nu alltid vara jag!

1 kommentar:

Vanjavit sa...

Men det är dina andetag, som är ditt underbara jag. Även fast du inte kanske kan se för tillfället, ditt underbara Jag. Du kan måla otroligt redan (som inte jag kunde i din ålder), du är en underbar syster för mig, och även J. Du är en underbar vän, för varför skulle annars Patricia stannar kvar trots avståndet? För du är fantastisk människa med så många egenskaper som man kan uppskatta. Glöm inte det, att du är en underbar människa, snäll och omtänksam. Så var inte rädd för att andas dina egna andetag, för det är de som gör dig till du ♥♥♥ Den vi alla älskar ♥♥♥