Mitt mål

Nu har jag sagt hela dagen att nu ska jag träna, nej nu, nej kvart i, nej en timme till, om 20 minuter. Varför drar man ut på det, jag menar ibland gör jag inget, jag ligger kanske i sängen och bara tänker. Förlåt men jag känner mig så lat, som om jag hade all tid i världen. Men faktiskt har jag inte det, jag är långt ifrån det, har nästan bara minuter på mig. Känns som om det är sekunder det handlar om och jag går ut på dom sekunderna till dagar. Fan så hemskt, egentligen borde jag bara sätta på mig träningskläderna och gå och träna på en gång men det gör jag inte. Det måste nästan bli mitt mål att bara kunna gå och träna utan att fastna överallt, att bara gå och träna för jag mår bra av det och så fort jag kommer igång kan inget stoppa mig. Konstigt men ibland behövs mål och fråga mig inte hur ordet kom fram i mitt huvud, kändes bara så rätt. För om jag skulle gå och träna så fort jag har lust, så fort jag vill, då skulle det gå mycket bättre. Istället för att dra ut på det och inte göra något.  Mitt mål är att komma igång med träningen på dagen. Perfekt, skulle bli jätte bra om jag kunde försöka klara av det, då slipper jag ångesten lite också. Träna är bra, träna är livet!