Hemlig hemlighet

Önskar jag bara kunde säga det rakt ut, önskar jag kunde skriva, skrika eller åtminstone viska ut det. Men det kan jag inte, det är en hemlig hemlighet som jag inte får berätta. Om jag skulle berätta skulle jag aldrig lyckas, då skulle jag aldrig bli perfekt eller lite bra åt världen, då skulle jag inte kunna avsluta något. Varför jag berättar det, att jag håller, inte berättar det här är för att ingen lyssnar och det här är det ända sättet för mig att på något sätt berätta. Skriva ner det som händer, skriva för sig själv fast man berättar på ett sätt, jag håller det på något sätt inte helt ensamt. För på något sätt vill jag ha hjälp o andra sidan bryr jag mig inte för jag tror aldrig jag får någon hjälp. Aldrig jag har ropat länge men ingen hör mig, men jag ska klara av det. Jag vet vad jag måste göra och jag gör det inte sen eller snart, jag gör det inte på måndag eller någon annan dag, jag börjar nu och inte sen. Jag gör det här och nu, i en hemlig hemlighet och jag ska kämpa för den.